En god gärning räddar liv



Är du mellan 18 och 60 år och väger över 50 kg?

I så fall tycker jag att du ska bli blodgivare. Det är väldigt lätt, och det tar inte alls mycket tid. Man är på sjukhuset och lämnar blod max 4 gånger per år som man, och max 3 gånger per år som kvinna. Besöket tar bara som högst en halvtimme och du får även god fika. Nålen känns, men det är verkligen inte en större smärta man känner, så fega inte ur bara för det.

Är du sugen på att bli blodgivare går du in här, och klickar på anmäl dig som blodgivare. Man skriver bara in några uppgifter, och efter några dagar kommer det ett brev med lite papper som man ska fylla i. Man bokar tid på sjukhuset och lämnar lite tester. Om testerna är godkända är man alltså blodgivare, och blir kallad att ge blod. Svårare än så är det inte.
Ta chansen att rädda liv.

Vill du donera dina organ?
När du är död behöver du själv inte längre dina organ, men någon annan kanske gör det. Så passa på att anmäla dig till donationsregristret. Då har sjukhusen ditt godkännande att de får ta dina organ vid behov.

Vill du bli donator går in här, och klickar på anmäl dig här. Det är jättelätt, och där fyller du bara i några uppgifter, och sedan blir du donator. Du behöver inte besöka ett sjukhus eller något, utan du kan göra det helt över internet.


Jag är både blodgivare och anmäld till donationsregistret, och jag ångrar det inte för en sekund!

Är väldigt sjuk...

... så kommer inte kunna uppdatera på ett tag. Hela världen snurrar.
E

Goodbye to everything I thought I knew

Goodbye to you
Goodbye to everything I thought I knew
You were the one I loved
The one thing that I tried to hold on to


You mess me up and shoot me down

Jag vet inte vart jag ska börja.
Jag har aldrig mått såhär dåligt förut. Jag försöker verkligen att inte gråta, men det går inte. Tårarna bara rinner och rinner, och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det känns som att allt det här är en mardröm, och att jag snart kommer vakna upp ur den. Men när jag väl inser att det verkligen har hänt, så är det som att jag går sönder på nytt.

Jag känner mig så jävla misslyckad. Jag lyckas verkligen inte med något. Fan! Varför jag?! - Jo, för att jag är som jag är. Det finns så otroligt mycket jag ångrar. Varför gjorde jag inte si och så. Jag vet ju att jag ville göra det, men ändå gjorde jag det inte. Jag vill ändra på mig, jag ska ändra på mig, jag ska försöka fixa det här, jag gör seriöst vad som helst. Du betyder allt.

Jag var världens lyckligaste tjej, och jag gör vad som helst för att bli det igen.

Jag orkar inte berätta vad som har hänt.
Förstår ni inte utifrån texten, så får ni ha tålamod.

Proom dress

Min syster har redigerat lite smått och sånt. Hennes blogg ser ni ovan.

 

Det blev visst en balklänning. Den ovan, fast i rött.

 

Jag är lite smått nervös dock. Vet inte riktigt hur den kommer se ut när jag får den än, för den fanns inte i rött, så jag fick beställa. Men den blir nog fin, förhoppningsvis! Jag är inte helt 100 på den än, det finns detaljer som jag inte är jätteglad över, men i helheten tycker jag att den är fin. På baksidan är det snörning, och dessutom valfritt om man vill att ryggen ska synas eller ej. Jag kommer nog välja att den ska synas.

 

Det känns skönt att ha fixat en liten del av studenten och balen nu i allafall. Nu är det bara resten kvar, höhö.


E


God Jul!

 

God Jul på er!

Hopps ni får en underbar jul och får äta mycket god mat.
Puss Emma


Saab är nedlagt



Usch, GM lägger ner Saab här i Trollhättan.


Det är väldigt sorgligt, och jag trodde faktiskt att det skulle lösa sig. Många människor kommer förlora sina jobb, och det är riktigt tråkigt. Usch, jag vet inte hur det här kommer sluta. Väldigt tråkigt är det i alla fall.

Klicka här för att läsa mer.

Jag tillägnar detta inlägg till Saab och till de som kommer förlora sina jobb.

Lucia och tredje advent

 

 

 

Idag är det lucia och dessutom tredje advent, och jag har varit på luciafika hos systers bästa vän Emmsan. Med var såklart syster, Emmsans päron och även hennes farfar. Det var mycket trevligt, och fikat var otroligt gott. Mums säger jag bara!

 

Syster och Emmsan har varit grymt duktiga och gjort ett eget pepparkakshus (se bild 1). Det är skitfint, som ni kan se. Emmsan har dessutom gjort en egen julkalender (se bild 2). Hon har både broderat tavlan och satt upp massa ringar med godis i. Jag är riktigt imponerad, och dessutom sugen att göra en egen. Kanske till nästa jul?! Den lilla röda blomman som ni kan se på bild 3 hade jag med mig idag. Jag tyckte den var söt, och det passar ju Emmsan.

 

En riktigt mysig fika med andra ord.

 

Nej, nu får jag ta och fortsätta plugga kemi. Usch, det går verkligen dåligt med det där pluggandet. Visst, jag pluggar, men hur mycket fattar jag då?! Ingenting! Det är riktigt illa.

Ha en fortsatt trevlig lucia och tredje advent!

E

 


Minnen från 2008

Juni 2008, "mormor"

 

När mamma och jag var i Kroatien förra året såg vi mormor (som då hade varit död i 5 år). Det var så klart inte mormor, men hon var så otroligt lik henne att mamma och jag tappade andan varje gång vi såg henne. Vi trodde ju det var mormor som gick omkring på stranden.

 

 

25 juli 2008, jag

 

Syster, kusin Fia och jag tog oss en dagstur till Köpenhamn, och passade då på att bada i skåne på vägen hem. Vattnet var iskallt, men i den värmen var det otroligt svalkande.

 

Dagen innan detta hade vi också varit på Liseberg, och vi tröttnade redan efter typ 2-3 timmar. Det märks att vissa saker inte alls är lika roliga som när man var mindre.

 

 

31 juli 2008, jag och Mar


Mina vänner var hemma hos mig i Hjärtum, och vi passade självklart på att bada i älven. Det var riktigt roligt, och jag tycker det är synd att vi inte gjorde en repris på den dagen denna sommaren.

 

 

12 augusti 2008, jag på Ascot


En av mina sista ridlektioner på Ascot. Den hästen alltså... Även om han är död betyder han fortfarande väldigt mycket för mig. Jag blev otroligt ledsen när han avlivades, och jag har fortfarande de dagar då jag gråter floder eftersom jag inser att han är borta. Jag tror faktiskt inte jag har riktigt insett den än, för nu när skriver om det blir jag alldeles tom.

Ascot <3

 

 

13 augusti 2008, jag

 

Haha, kanske inte världens snyggaste bild, men det är lite frän så där.

Det är i alla fall jag som head bangar lite i systers lägenhet. Vi (Maria, Vickan och jag) skulle på The Dark Knight, och vi var alla lite smådeppiga, med tanke på Heath Ledger ganska nyligen hade dött. Filmen var grym, och att se den på bio är något jag aldrig kommer glömma.

 

 

23 augusti 2008, Maria, jag och Vickan

 

På en av pappas tävlingar i Falkenberg.

Haha, vi var helgalna. Kutade runt vid alla bilkillar och fjollade oss typ hela dagen.

Från själva racet kommer jag ihåg att pappa krockade med Erik, båda bilarna blev kvaddade. Så det blev att meka resten av dagen. Inte roligt alls, speciellt inte för Erik, som missade sin chans att vinna hela serien VOC 08.

12 augusti 2008, jag på Ascot

 

En av mina sista ridlektioner på Ascot.


Emma goes brunette

Japp, det är faktiskt sant!


Sophia Bush

Efter ett år av funderingar på att ändra hårfärg, har jag äntligen bestämt mig - jag ska bli brunett. Jag har tid på tisdag, så jag har bara en dag kvar som "normalhårfärgad". I och för sig ska jag bara tona, så min vanliga hårfärg kommer ju komma tillbaka om ett tag, men ändå. Jag ska ändra min frisyr också. Jag ska låta luggen växa ut, och dessutom har jag funderat på att använda mittbena. Jag är dock inte säker på om jag passar i det, så vi får se hur det blir med den saken.

Men i alla fall, nu vet ni. Snart är jag brunett. Haha, jag längtar!


En otroligt snygg brunett

Hejdå Tis H4

Jag kunde seriöst inte haft ett bättre avslut än dagens dressyrlektion. Jag fick underbara Hedda och allt gick så himla bra. Den hästen är helt otrolig att rida, så himla mysig. Hon gick fantastiskt fint under hela ridlektionen, och det gör mig väldigt ledsen att jag inte kommer kunna rida henne något mer (hon går inga hopplektioner).

Även om allt var så himla roligt, och allt gick så otroligt bra idag, så sitter jag ändå här och gråter floder. Jag vet inte vad det är med mig. Jag gillar min grupp otroligt mycket, men jag trodde inte att jag skulle reagera så här.

Jag ångrar mig inte, det är bara jobbigt att ta farväl. Jag avskyr verkligen sånt. Usch!

Nu ska jag försöka tänka positivt och hoppas att allt blir lika bra som jag tror att det kommer bli.
Jag håller tummarna, och jag hoppas att ni gör det också.

Nu ska jag gå och lägga mig.
Jag är helt slut.
Sov gott!
E

I love you <3

Idag är det 5 år sedan jag började ta hand om underbara Janowa. Åren har varit fantastiska och jag har fått otroligt mycket glädje ifrån den tjejen. Hon betyder mest! <3

Här under finns lite blandade bilder från våra 5 år tillsammans.

 

Världens bästa tjej!

<3

 

Janowa <3


Forgive, sounds good



Jag i Lindvallen 07

Det blev en hemmadag för min del idag. Vaknade upp väldigt yr och mådde kasst, antagligen på grund av magkatarren.  Efter att ha vilat i några timmar och ha tagit det lugnt blev det bättre, så nu är det som vanligt igen. Eller ja, om vanligt är att ha ont i magen då. En bra sak med idag är i alla fall att jag har fått läsa i min svenskabok. Jag har inte så jättemycket kvar nu och det känns väldigt bra eftersom vi har väldigt mycket nästa vecka: flera inlämningar, muntliga redovisningar och prov. Usch! Inte roligt.

Till råga på det händer det smågrejer hela tiden som gör att allt känns ännu mer meningslöst. Som att inte kunna inte kunna ta en tugga utan att få mer ont i magen, att inte kunna följa med sin familj på skidsemester i vinter, eller att inte kunna träffa sin bror på över en månad. Sådana grejer tar på en, och det är rätt jobbigt.

Men så klart händer det inte bara tråkiga saker. Jag fick prata ut med en nära vän förut och det kändes väldigt bra. Det handade om det med Molly.

Jag tänkte förklara varför Molly betyder så mycket för mig, så för er som inte gillar hästar eller inte bryr er så mycket om det kan skippa stycket under, för för er är det nog bara massa tjöt.
Det kanske kan verka konstigt att bli fäst i en ridskolehäst, man rider de inte så jätteofta och för er kanske det känns väldigt opersonligt. Men det är såhär att jag fastnade för en annan häst som heter Ascot innan Molly fanns på ridskolan. Jag red honom jättemycket och han fick verkligen mitt hjärta på något sätt. Jag kan inte riktigt förklara vad han betydde för mig, men den hästen hjälpte mig under tider jag mådde dåligt. Sedan var det så att Ascot var tvungen att avlivas pga en skada som inte ville läka, och under den tiden han hade skadan så red jag Molly väldigt mycket. Och när sedan Ascot sedan avlivades hade jag ju Molly. Hon fanns liksom där när jag inte hade Ascot. Så på något sätt finns Ascot i Molly, och det betyder grymt mycket för mig. (Hehe, jag kan inte ens skriva om det utan att jag börjar lipa. Haha, jag är knäpp!)

Så, där har ni förklaringen. Hoppas att ni som läste det förstår.

Nu ska jag titta på idol, om det inte finns något annat mer intressant att titta på så att säga.
E

I keep asking why?

Molly och jag på tävling i maj

Okej, nu är jag förbannad. Så jävla förbannad! Jag fick inte Molly på tävlingen, jag fick Gismo. Okej, han är ganska rolig att rida och bra på att hoppa, men ändå.. Han är inte Molly. Molly är speciell och vi har tävlat massor tillsammans. Hon betyder grymt mycket för mig, och jag älskar den hästen. Men nu fick jag inte henne. Det fick en annan, och jag tänker inte en skriva något om det, för seriöst.. så gör man inte..

Det är tur att jag ska hopplektion ikväll, för då kan jag bara glömma allt och fokusera på ridningen ett tag. Dessutom ska jag rida Wakito, fast med min tur får jag väl någon annan häst. Och om det händer, då vet jag inte vad jag tar mig till.

Jag beklagar detta negativa inlägg, men jag är så grymt besviken på en person så det går inte att förklara. Jag får se om jag skriver igen efter ridningen, annars hörs vi imorgon.

E

Tears form behind my eyes

 

Förstår ni hur mycket jag saknar min gitarr nu? Nej, det gör ni inte. Den är i Hjärtum och jag är i stan, och jag funderar seriöst på att fråga mamma om jag får låna bilen och köra och hämta den.

 

Lik som ridning är gitarren som terapi för mig. Jag känner att jag verkligen kan behöva det för nu för jag sjukt deppig. Jag vet inte vad det är, säkert magkatarren. Jag kan inte äta något utan att få ont och jag blir galen snart!

 

Därför skulle jag mer än gärna ha min gitarr här nu. Att få spela av sig, uttrycka sina känslor och bara släppa loss. Det är en känsla som inte går att beskriva. Jävla piss! Är less på allt.. Äsch, får försöka muntra upp mig nu. Får väl titta på lite klipp på youtube när jag spelar gitarr eller något. Om det nu funkar.. Nej, jag ska ta mig ett bad. Då kan jag tänka lite också.

E


Magkatarr

Fan, jag har magkatarr! Jag har haft sjukt mycket problem med min mage ett bra tag nu. Den är så grymt känslig mot allt. Jag har ingen aptit alls; jag blir nästan äcklad av mat nuförtiden. Jag kan inte äta mycket alls och jag känner mig proppmätt av ingenting. Som nu, jag åt ett äpple, och det känns som att min mage ska sprängas. Jag blir galen! De efterrätterna jag la upp i ett inlägg ganska nyss (som Jamie har gjort), skulle jag inte kunna äta en enda av. Kanske om jag åt någon sked av glassgrejen, men det andra hade varit döden för min mage. Jag är så trött på att inte kunna äta, och att inte vara hungrig.

Jag hade magkatarr när jag gick i 8:an, men den har nu kommit tillbaka...Fan då!



I'm gonna party all night long



Idag är det torsdag och det innebär 18:årsgräns på Lipz här i Trollhättan. Mina vänner och jag kör på stort genom att gå ut, och hoppas på att morgondagen i skolan inte blir alltför vidrig. Men vi slutar redan kl två, så det ska vi väl stå ut i så fall.

Nu måste jag kila. Mina vänner strax hit på en liten förfest, sedan bär det av in till stan. Vi hörs imorgon.
E

När man håller på med hästar är olyckor något att räkna med, men inte är det roligt...

Walentino och Cherdil förra sommaren

Okej, promenaden blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Walentino blev vettskrämd av en liten unge som plötsligt skrek och rusade mot oss. Walentino började kuta iväg och sparkade sedan mig rejält med båda bakbenen i magen. Jag föll andlöst till marken och blev sparkad ännu en gång med båda bakbenen. Utöver i magen sparkade han mig på vänster lår, höger ljumske och vänster överarm. Fan va ont!

Efter det fick jag åka till jourcentralen och därefter fick jag en remiss till kirurgakuten på näl. De undersökte mig och bestämde att jag var tvungen att läggas in under natten för observation och skiktröntgning (datortomografi). Jag fick lämna massa prover och sedan fick jag en kanyl insatt av en som antagligen studerade till sjuksköterska. Det gjorde grymt ont, och hon gjorde fel hela tiden. Till slut blev hon klar, och efter ett tag fick jag förflytta mig till en observationsavdelning och där fick jag även mitt dropp. Dropp är inte mysigt alltså. Det är riktigt obehagligt, och dessutom fick man rulla med droppställningen när man skulle gå på toa.

Klockan 00.30 inatt röntgades jag, och vid 09.30 imorse fick jag reda på att jag har fått muskelbristningar, vilket gör sjukt ont. Utöver det är jag bara redigt mörbultat. Det hade kunnat gå betydligt sämre så jag hade tur i oturen!

Men faan ändå! Jag skulle ju rida islänning idag.. Dessutom hade jag massa andra planer, som utgång och massa kul. Men det får jag ställa in för jag måste tydligen vila. Helvete!

Nej, nu orkar jag inte skriva mer för det gör ont. Istället ska jag vila.
E


Min "utsikt"                  Mitt dropp            Min kanyl                

Light up, as if you have a choice

Skärhamn

Min födelsedag har varit mycket bra. Jag är supernöjd. Jag har fått fina presenter, fått många gratulationer och haft riktigt roligt.

Middagen serverades på Shanghai, en käck liten restaurang i Trollhättan. Där åt jag kyckling i bambuskott med ris, och banansplit till efterrätt. Mums! När vi kom hem åt vi tårta, och efter det åkte  Anders, Isabell och jag in till Lelle Väktor för att bada med Jimmy, Josefin och Daniel. Det var riktigt skönt i vattnet så vi badade i typ 1½ timme. Det var trevligt.

Nu sitter jag här framför datorn och funderar på att gå och lägga mig. Jag är redigt sömnig. Jag ska nog kolla runt lite till, sedan är det sängen som gäller.
Sov gott puddingar!
E

I'm gonna party like it's my birthday

Idag fyller jag 18 år.

Jag hinner inte skriva så mycket nu för vi ska snart ut och äta, men jag hinner skriva några rader iaf.

Idag har jag redan hunnit övningsköra 2 gånger. Först till edet och tillbaka, och sedan till Skärhamn och tillbaka. Jag ska även köra när vi ska ut och äta så då blir det ännu mer träning. Strålande! I edet köpte vi tårta till mig och i Skärhamn blev det sol och bad. Jag älskar västkusten <3 Det är så otroligt fint och mysigt där ute.

Nu hinner jag inte skriva så mycket mer. Jag ska göra iordning mig lite till innan vi ska åka. Jag skriver säkert mer ikväll.
Puss

Tidigare inlägg Nyare inlägg